Ja, jag sa ja till att bli av med en halvdag admin för att ta en mottagning som annars skulle behöva strykas. För att jag var glad att kunna hjälpa till med något och bidra. För att jag vet att vi har kö till den sortens mottagning.

 

Sedan sa jag nej.

När mottagningen fylldes upp med andra patienter än det jag sagt ja till, patienter som hellre skulle komma till jouren.

När en kollega frågade om jag kunde ta en av hennes patienter.

Nej sa jag.

 

Sedan hade jag väldigt dåligt samvete. Trots att jag visste att det fanns andra kollegor på plats, vars uppgift dessutom var att hjälpa till.

 

Vågen. Att göra gott och ställa upp för andra. Säga nej och ställa upp för sig själv.

 

Hade såklart ställt upp och tagit hand om både jourpatienter och hjälpt kollegor om det varit absolut nödvändigt, men idag var det inte så.

 

Alltså klappar jag mig själv på axeln att jag sa nej när jag behövde det. Dessutom handlade och lagade jag mat. Vilken grej. Allt detta på samma dag.