Här har jag suttit och jobbat idag. När de andra satt nere i "stora huset" på eftermiddagen valde jag att vara ensam kvar i stugan och sitta och jobba i pyjamas istället.

 

Hjärnan blir så trött av folk.

Och en stor del av grejen med att vara här är att träffa andra.

Men det får vara måtta.

Nu är jag tillbaka i stugan efter kvälls-socialiserandet. Igår orkade jag inte alls.

 

En vila på förmiddagen.

Promenad och tupplur på eftermiddagen.

Sedan fick jag lite fart på texten.

 

Hunnit mindre dessa dagar än jag önskat, men tänker att det är bra nog, det jag fått gjort.

Min hjärna är faktiskt inte återhämtad ännu.

 

Trots att jag vill så mycket.

Blir inspirerad av alla andra, känns lite ledsamt att inte kunna vara med fullt ut, inte kunna delta på "samma villkor". Vilket inte är helt sant, för alla har alltid olika förutsättningar.

 

Nu ska jag och hjärnan vila. Sov 9 timmar i en hård överslaf förra natten, hoppas på något liknande inatt.