Ja, då är det inte så mycket att göra annat än att följa med.

Det hände mig häromdagen. Lite oväntat. Visst, jag var trött och har kämpat på gränsen av min förmåga de här veckorna efter semestern, men har samtidigt mått bättre än på länge.

 

Tills då det en dag var sämre än på länge. Några oväntade saker som hände, och jag upptäckte att jag har mycket små marginaler. Fascinerande hur fort det kan gå att få tillbaka allt. Känslan tar över. Alla negativa tankar och farhågor kommer tillbaka. Man känner sig värdelös och som att det aldrig kan gå över.

 

Men jag vet att det kommer gå över. Jag vet att jag kan hantera det. Jag litar på att det löser sig.

 

Dagen efter var det bättre igen. Då kände jag mig nästan lite fånig. Det hände istället några oväntat bra saker som jag blev glad över.

 

Nu har jag snart jobbat tre hela veckor på heltid. Jobbet går bra. Det är roligt att jobba. Roligare än på länge. Och jag känner att det går ganska bra. Det gör det ännu roligare. Kan fatta beslut som jag aldrig trodde att jag skulle kunna fatta. Utan att ens ha ångest. Mycket märkligt. Men trevligt.

 

Är tröttare än jag trodde. Idag var första dagen den här veckan som jag lagade mat. Hacakade ihop en sallad och stekte halloumi. Har mest legat på soffan efter jobbet. Läst lite. Stickat lite. Gjort någon liten yoga. Nästan varje dag har jag tänkt att jag ska ta en promenad efter jobbet. Sedan hamnar jag i soffan och får inget mer gjort den dagen heller. Hoppas att dagen kommer när jag känner att jag har ork och lust till mer. Just nu känner jag att jag gör rätt i att lyssna på kroppen där. Känns bara lite tråkigt och frustrerande, att inte orka saker som jag klarade för några veckor sedan.