Kanske är det som det ska vara. Man gruvar sig lite såhär på söndagskvällen.

Min helg var bra. Lugn. Mycket sömn. Lång skogspromenad. Ett intervallpass.

 

Nu försöker jag tänka att lite ångest är OK. Jag kan hantera det.

Behöver inte oroa mig för det som utlöste ångesten.

Det behöver inte bli dåligt. Inte för mig och inte för andra.

Jag ska fortsätta ta hand om mig. Finnas till för andra.

Göra de val som känns rätt vad gäller jobb och livet i stort.

Vara medveten om att det kan ändras, och att det inte är ett nederlag att ändra plan eller riktning. Det finns ingen som vet hur det kommer att bli. Livet kommer vara fullt av med- och motgångar. Så är det för alla.

 

Det är så himla mycket som påverkar en. Andra människor och relationer är så viktiga.