🙏

 

Så tacksam över att kunna ha den här tacksamma och nöjda känslan inombords.

Snart är andra jobbveckan avklarad. Fortfarande inga katastrofer eller sammanbrott.

Visserligen en konstant hjärndimma, men hanterbart.

Ingen ångest. Eller, hanterbar ångest.

 

Övar fortfarande på att andas. Hitta lugnet. En sak i taget.

Tror att det lönar sig.

Vill lära mig det nya som jag nu har på jobbet.

Klarar det hyfsat.

Behöver fråga om en del, kan inte klara allt på egen hand. Men det känns okej.

Papprerna svämmar över. Men jag har organiserat så jag har koll. Plastmappar.

Skriver upp det jag ska komma ihåg att göra, och stryker när det är gjort. Slipper oroa mig för att glömma.

 

Idag har jag fått flera positiva reaktioner. Fått höra att jag ser glad ut. Blivit tackad av en patient som sprutade av ångest när hon kom in i rummet, men var lugn när hon gick. Fått beröm av personalen. Sånt som värmer.

 

Började känna mig stressad idag, över att jag borde packa, ta en promenad, träna, yoga, fixa bättre mat än pasta med pesto. Tex laga det jag handlade till förra veckan. Sticka. Läsa. Kolla TV. Lyssna på sommarprat.

 

La mig i soffan och gjorde ingenting.

Kom fram till att det räcker med en sak.

Så nu sitter jag i nattlinne i soffan med en kopp te, tänt ljus, Winnerbäck, och stickningen. Den är riktigt avkopplande idag, bara flyter. Provade till och med tröjan idag, tror den blir bra. Det blåser ute och regnet piskar mot rutorna. Mysigt att vara inne.

Försöker mota bort den lilla obehagskänslan och negativa tankarna som dyker upp. Fokusera på den tacksamma känslan, låter det vara precis som det är. Nöjer mig med att jag fattade beslutet att "bara" sticka ikväll. Nästa vecka kan jag bestämma något annat.

 

Hoppas att du som läser också känner tacksamhet för något idag.

Själv är jag tacksam över att vara tacksam.